Titel: Tillbaka till framtiden. Det karismatiska ledarskapets återkomst.Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Ulrika Lundmark & Violeta JonssonHandledare: Lars EkstrandDatum: 2011 ? 05Syfte: Syftet med uppsatsen är att visa det karismatiska ledarskapets former samt diskutera förutsättningarna för dess återkomst. Vi kommer också att diskutera dess för- och nackdelar. Mer specifikt söks svar på frågorna: Vilken är definitionen av framtidens karismatiska ledare? Hur ser ledarskapsidealet ut och varför? Finns det någon framtid för den karismatiske ledaren?Metod: Med hjälp av historiska exempel sökte vi efter det karismatiska ledarskapets särdrag.

Abstract. Studiens syfte var att undersöka om människan är formad med det Karismatiska ledarskapet redan från tidig ålder. Då egenskaper är svåra att studera, som också litteraturen beskriver, så valdes mönster som är karateristiska för det karismatiska ledarskapet ut, som exempelvis; stark utstrålning, stor kommunikations förmåga, en ledare för gruppen. Dessa mönster valdes att studeras genom observation av en klass där barnen var i sju års ålder. Av datainsamlingen gjordes an analys och tolkning och av detta framkom ett resultat som i sig visade på att det fanns mönster och beteenden karakteristiska för karismatiskt ledarskap hos vissa av barnen.

Titel: Tillbaka till framtiden. Det karismatiska ledarskapets återkomst.Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Ulrika Lundmark & Violeta JonssonHandledare: Lars EkstrandDatum: 2011 ? 05Syfte: Syftet med uppsatsen är att visa det karismatiska ledarskapets former samt diskutera förutsättningarna för dess återkomst. Vi kommer också att diskutera dess för- och nackdelar. Mer specifikt söks svar på frågorna: Vilken är definitionen av framtidens karismatiska ledare? Hur ser ledarskapsidealet ut och varför? Finns det någon framtid för den karismatiske ledaren?Metod: Med hjälp av historiska exempel sökte vi efter det karismatiska ledarskapets särdrag.

Vårt syfte med studien var att undersöka om det fanns något samband mellan karismatiska lärare och motiverade studenter. Enligt våra hypoteser skulle vi finna ett positivt samband mellan karisma och motivation. Vi gjorde en enkätundersökning på ett universitet i en mellanstor stad i Sverige. Deltagarna bestod av 172 universitetsstudenter. Enkäten mätte lärarens karisma och studenternas motivation och engagemang.

Abstract. Studiens syfte var att undersöka om människan är formad med det Karismatiska ledarskapet redan från tidig ålder. Då egenskaper är svåra att studera, som också litteraturen beskriver, så valdes mönster som är karateristiska för det karismatiska ledarskapet ut, som exempelvis; stark utstrålning, stor kommunikations förmåga, en ledare för gruppen. Dessa mönster valdes att studeras genom observation av en klass där barnen var i sju års ålder. Av datainsamlingen gjordes an analys och tolkning och av detta framkom ett resultat som i sig visade på att det fanns mönster och beteenden karakteristiska för karismatiskt ledarskap hos vissa av barnen. Barnen hade olika mycket av mönsterna men det visade sig ändock tydligt vilka som var av det karismatiska ledarskapet och som kamraterna lät sig ledas av.

Uppsatsen försöker utröna om flickboken kommit tillbaka i ny skepnad och i så fall vilka drag är nya och vilka som finns kvar från den tidigare flickboken. I teoridelen avhandlas flickbokens historia, bemötandet i form av egen genre och flickboken jämförd med pojkboken. I empiridelen analyseras sex skönlitterära verk, samtliga utgivna under åren 2003 eller 2004 och skrivna av svenska kvinnliga författare. Resultatet visar att flickboken är på väg tillbaka och att den har kommit som en modernisering av den tidigare flickboken. Flickböckerna riktar sig till högstadieelever och fyller det tomrum som tidigare funnits i identifikationsprocessen, men framförallt arbetar litteraturen med att höja flickornas självförtroende och självkänsla.

I denna C-uppsats i historisk arkeologi har jag valt att behandla ämnet reformationen och dess påverkan på kyrkans interiör. Jag har begränsat mig till två kyrkor i Helsingborgstrakten, Mariakyrkan som ligger mitt i Helsingborg och Raus kyrka som ligger strax utanför. Genom att titta på allmänna förändringar har jag sedan jämfört dessa med förändringarna i Mariakyrkan och Raus kyrka. De första och största förändringarna var predikstolens installation, de medeltida katolska kalkmålningarnas överkalkning och de fasta bänkarna. Dessa förändringar har också skett i mina två valda kyrkor men har dröjt en aning i Raus.

SammanfattningTitel: Revisorns oberoende med fokus på klientens ledarskapNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Linda Mithander & Malin LäckgrenHandledare: Jan SvanbergDatum: 2014Syfte: Studien syftar till att undersöka hur revisorns oberoende påverkas av klientens karismatiska- respektive transformativa ledarskap.Metod: Vi har använt oss av kvantitativ enkätundersökning i vår studie. Enkäten vi använt är baserad på Bass mätinstrument ?Multifactor Leadership Questionnaire?, som mäter ledarskapet. Utöver det har vi använt oss av två revisionsfall för att på så sätt kunna mäta revisorns oberoende. Enkäten har skickats ut till godkända och auktoriserade revisorer i Sverige, och insamlad data har analyserats och redovisats med hjälp av relevanta statistiska metoder.Resultat & slutsats: Vår undersökning bekräftade att klientens karismatiska ledarskap har en påverkan på revisorns oberoende.

Denna kandidatuppsats ämnar undersöka vilken typ av företagsledning som är vanligast på SF Bio AB. Undersökningen har genomförts på SF Bios biografansvariga som arbetar på biograferna runt om i landet. Syftet med denna uppsats är att beskriva ledningen bland dessa och undersöka om situationer i omgivningen har påverkat ledningsstilen. Undersökningen grundar sig på en kvantitativ studie där de biografansvariga får svara på påståenden som berör deras ledningsstil. Denna undersökning grundar sig på en analysmodell som vi har sammanställt och presenterat utifrån fyra olika perspektiv; attityd gentemot mål, uppfattning av arbetsuppgiften, relationen gentemot de anställda och självkänsla.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det finns vissa skillnader vid bön i de olika kyrkorna, men även att det kan finnas minst lika mycket skillnader inom samma kyrka från församling till församling. Främst från storstad till små samhällen.Den största skillnaden i bönen i de olika kyrkorna är den fria bönen eller förbönen och dess användningsområden. Även andra varianter av bön såsom lovsång eller tungotal skiljer sig från kyrka till kyrka. Inom vissa kyrkor används de mer eller mindre inte alls, och i andra kyrkor har de mycket litet användningsområde eller är byggstenen inom gudstjänsten eller gemenskapen.Jag har även kommit fram till att mycket som gäller bön är väldigt individuellt även fast det gäller en församling och en gemenskap. Det är mycket individuellt t ex hur den andliga upplevelsen genom bön upplevs, men att känslan kanske ändå är den samma och kan beskrivas med harmoniserande ord som lugn, trygghet och kärlek.De tror alla på samma Gud, och vägen till kommunikation kan skilja sig, men målet om bekräftelse och känsla är densamma.Bönens roll i den troendes liv uppfattar jag som en stor del av tron och livet.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamenKulturvård, Konservatorprogrammet15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2011.

Syftet med denna litteraturstudie är att finna samhälleliga och historiska kontexter som sammanbinder Peoples Temple, Heavens Gate och Soltempelorden. Definitioner och beskrivningar av sekter, manipulativa sekter och karismatiska ledare presenteras. Fokus ligger på vilka likheter och skillnader som finns i deras uppbyggnad och tro, hur samhället såg ut när dessa sekter uppstod och om man kan finna några gemensamma nämnare när det gäller självmorden, alternativt morden.Peoples Temple, Heavens Gate och Soltempelorden har alla något gemensamt. De iscensatte tre av historiens största religiösa tragedier genom tiderna. Alla tre sekterna lämnade jordens yta genom att medlemmarna tillsammans med ledarna begick självmord för att komma till en bättre värld.Alla tre sekternas självmord kantades av samhällets motstånd och det finns historiska incidenter som kan ha att göra med grundandet av dessa grupper.

Sammanfattning: Det är minst lika många människor som besöker arrangemang och gudstjänster i kyrkor som besöker idrottsevenemang. Det behövs studiogudstjänster dock sänds det allt färre Tv-gudstjänster direkt från kyrkor och medlen för att göra detta är också på väg att minskas. Många som ser dessa gudstjänster har av olika orsaker inte möjlighet att besöka en kyrka. Detta kan t ex bero på funktionshinder och sjukdom men också att många äldre har svårt att förflytta sig och se gudstjänster live. Ett sätt för kyrkorna att nå ut på bredare front skulle kunna vara att använda sig av Internet som media.Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer, användningstestning och slutligen prototyptestning, ta fram en lösning för digital överföring av ljud och bild från ett ställe till ett annat via ett IP-nätverk och finna en avvägning mellan det tekniska och användbarheten då användaren har begränsad teknisk kunskap.Vid datainsamlingen användes en kvalitativ forskningsprocess med intervjuer och observation som insamlingstekniker.

1900-talets sista fyra decennier innebar stora förändringar för kyrkorna i såväl globalt som lokalt perspektiv. Två rörelser inom kristenheten spelade stor roll för utvecklingen: den ekumeniska rörelsen och den karismatiska rörelsen. Mötet mellan de etablerade kyrkorna och framför allt den karismatiska förnyelserörelsen var inte enkelt. Tonläget mellan dem var tidvis högt. Under 1980- och 90-talen skadades relationer mellan både människor och organisationer vid sådana möten.

Uppsatsen behandlar byggnadsutvecklingen i Bonderups kyrka från romansk tid till mitten av 1800 talet. Den enskilda kyrkan sätts i relation till den mer generella utvecklingen hos skånska kyrkor som den framstår i litteraturen.Undersökningen har visat att Bonderups kyrka ter sig ha haft en tämligen typisk utveckling under senmedeltiden och även under senare perioder. Däremot har det varit svårare att nå några säkra slutsatser när det gäller kyrkans tidigaste byggnadsfaser..